Rävens nyår

Grävling snarkning gör att Rävens sömn inte riktig klaffat.

Varför har hon då inte öronproppar skaffat?

Hur orkar hon med så himla mycket gnäll?

Grävling är ju hela tiden jättesnäll.

På fördrink ska hon och hiva i sig skumpa.

Senare så får hon skaka på sin rumpa.

Alla andra djur kommer också vara där.

Undra vem som fixar mest besvär.

Vargen kanske hittar en handsome vampyr.

Bävers hjärta för ny nation kanske slår fyr.

Puman kanske får sprider sin feber.

Majssnok är en hopplös kärleksstreber.

Kan den nya Geten äga på ett släpp?

Kan Björnen spela kazoo med sin läpp?

Vem Vet Mest

och

Vem blir Bäst-på-fest?

Partners in Crime återförenade och skickar en God Djurl-hälsning

Runt femtiden på onsdagskvällen får Grävlingen sms från Räven. En paraphrasning skulle vara att säga att det stod "Jag sover hos dig i natt". Det fanns i alla fall inget förhandlingsutrymme.

Otippat, tänkte Grävlingen som inte väntade sig Rävbesök förrän till nyår, men kul att få se sin gamle vän skulle det ju naturligtvis bli.

Dan'-före-dopparedagen börjar för Grävlingen med ett tånyp.

- Vi har sovit lite för länge.

Sensmoralen: Låt inte Räven ansvara för väckarklockan. (Det gjorde ingenting då vi inte skulle upp till något särskilt).

Efter att inte ha intagit en förbisoven frukost begav sig fröken Räv och herr Grävling till deras favoritbutik för att betala skatt till staten.

Sensmoralen: Om en Grävling och Räv ska köpa sprit så bör man ta två korgar.

Ha nu en riktigt grym jul allesammans! Ät och drick, gör mycket dumt och se till att tagga inför nyår då vi alla samlas för en natt vi sent ska glömma. (Elleeeeeeeer?!)

Så från oss båda, till er alla.

God Alkohol

och

Gott nytt Skål!

/ Grävling & Räv

Bloggens lucciatåg

Arla morgonstund efter att ha släpat sig upp i decembermörkret vid lunchtid samlades ett zoologiskt gäng och formerade följande lucciatåg.

Lucia:

Räven - Ska alltid stå i centrum och var ansvarig för rösträkningen av lucciakandidaterna.

Tärnor:

Läppbjörn

Svamp

Ekorren

Vargen - kom iklädd ett svart linne (wtf?)

Kombo Snoddas

Bävern - han hade mest glitter av alla

Enhörningen

Katten

Stjärngossar: Som framför den lätta och "vanliga" versionen av Staffan var en Stalledräng

Grävlingen

Myrsloken

Labradoren

Räkan

Midnatt råder

Midnatt råder, fart det är på festen. Fart på festen.

Ingen sova, alla smakat jästen. Smakat jästen.

Tipp tapp, tipp tapp

Tippe-tippe-tipp tapp

Tipp tipp tapp

Se då Räven, krypa fram på knäna. Fram på knäna.

Hosta hulka, magsyror fräna. Syror fräna.

Tipp tapp, tipp tapp...

Snälla Katten, låt oss gå och dansa. Gå och dansa.

Inte sitta still och bara tramsa. Bara tramsa.

Tipp tapp, tipp tapp...

Majssnok myser, med nån random snubbe. Random snubbe.

Kanske har hon nallat på en nubbe. På en nubbe.

Tipp tapp, tipp tapp...

Bröst och skinka, rosenröda kinder. Röda kinder.

I Läppbjörns väska hittas en cylinder. En cylinder.

Tipp tapp, tipp tapp...

Nu till talet, Grävling glaset klingar. Glaset klingar.

Rim och skämt nu skratten frambringar. Skratt frambringar.

Tipp tapp, tipp tapp...

Vargen lider, nu måste hon få bita. Hon få bita.

Hål på huden och Paulina nita. Lina nita.

Tipp tapp, tipp tapp...

Sedan åter, hem till tysta dammar. Tysta dammar

Middag får du om Bäver dig omfamnar. Dig omfamnar.

Tipp tapp, tipp tapp...

What happends at the Luccegask stays at the Luccegask

Bäst-på-fest blev Den vandrande pinnen.

Grävlingen funderar

* Får man döpa sina framtida barn till omoderna namn, såsom Orvar eller Svante?

* Har Grävlingens Känd-från-TV-karriär och highrollerliv startat på allvar nu? En kille på skolan kände igen mig och gratulerade mig till framgången. På vägen hem från skolan måste Grävlingen stanna till på gatan och prata med sin EM-silvermedaljösvän.

* När kommer Räven att spy på nyår? (Grävling gissar 02.34, den 30:e).

* Vem kommer att bli Bäverns nya projekt? (Grävlingens gissning är nån från Centraleuropa, kanske Tjeckien eller Österrike).

* Kommer Vargen någonsin att lyckas bita hål på huden? (Ja).

Rävens förmåga att skapa kaos ur ordning saknas

Konton som sedan länge varit spöklikt tomma var återigen fyllda av liv och rörelser. Taggen var på topp. Det skulle tentafestas. Läppbjörnen var i sta'n på besök från sitt nuvarande tillhåll i Nordtyskland. Allt var upplagt för en strålande festnatt på Värmlands. Vad kunde gå fel?

Trots de goda förutsättningarna blev det dock inte riktigt som de glada djuren tänkt sig. För Grävlingen började det dåligt redan hemma innan förfesten.

Dilemman för herr Grävling.

Val av skor: Vilka är hans bästa dansskor. Hm....Kängor? För klumpiga. Gjympadojjor? Nä, inte ens på Värmlands kommer man undan med det. Vita, trasiga tygskor? Ja! Det är ju bara några minusgrader ute.

Hur undviker man att supa bort sina vantar?: Man tar inte med dem alls.

Efter en kylig promenad mötte Grävlingen Bävergossen i trapphuset till lägenheten där förfesten skulle hållas. Frågan är vilken dörr de skulle knacka på. Ett telefonsamtal senare så var det problemet löst. Först på plats hos en värdinna de endast träffat på en grillfest i somras kände de sig ändå förvånansvärt bekväma i den 30 kvadratmeter stora lägenheten och övriga gäster dök strax upp. Vissa gamla godingar och andra helt nya. Folk hade det trevligt och det strömmade inte nytt folk hela tiden. Det var till och med så trevligt att glädjen spred sig till övriga lägenheter och en granne blev så avundsjuk att han besökte festen och bad oss dämpa oss. Surgubbe!

Festen tog en plötslig vändning när Läppbjörnen tycker att frågan - Visst kan man skaffa gästleg i kön nu förtiden? - är på sin plats. Alla började genast ana oråd och skruva på sig, blickar började flacka och en överlevnadsmekanism som gör folk nyktrare i tajta situationer kickade in. Precis som att få en stöt av stark ström. I stället för att förfesta fick folk engagera sig i att komma på lögner som skulle få nationsvakterna att smälta. Det ringdes runt för att få tag i folk med maktbefogenhet att skriva ut gästkort. Det närmaste vi kom var VG:s 1Q som befann sig i Flogsta och var inte det minsta intresserad av att ge sig ut i kylan och undsätta den klantiga (Ja, så är det faktiskt) Läppbjörnen.

Ett tappert försök senare med en lam lögn om att SJ ställt till det och hindrat Läppbjörn från att hinna hämta ut sitt gästkort. Vakterna vek inte en tum. Men hur kunde de inte göra det? Vi var ju typ tio stycken? Tio stycken som ville in och spendera pengar. Bäverns misstanke var att eftersom det var en-ut-en-in och kön var fortfarande skapligt lång behövdes inte vi. Om vakten bara visste vilka de gick miste om.

Nästan plan blev således Oasia. Och vänner, låt oss aldrig göra om'et. Klientelet på stället var bland annat, för att att använda Läppbjörnens ord exakt, tragiska skräckexempel till män. Och kvinnorna var motsvarande. Svampen viskade i smyg, efter endast en kort stund inne på stället. "Suger det så går vi och testar Värmlands igen".

I sällskap med Bäver och Grävling genomför hon sin plan. Utan jacka.

- Men jag vill ju inte hänga in den på Värmlands.

- Det är gratis.

-Men Oasia har öppet längre.

- Nej, det har de inte.

- Äsch, jag hämtar den sen.

Tio minuter och många långa frågande blickar senare kliver en frusen Svamp tillbaka in på Oasia och avslutar kvällen. Bäver och Grävling vänder på klacken och beger sig besvikna och för nyktra hemåt. Höjdpunkten på Grävlingens utekväll var när den söta flickan på Subway räckte över en helfotssub innehållande mycket southwestdressing samtidigt som hon våldtog hans bankkort.

Bäst-på-fest blir Svampen. Överlägset! Hon har både styrka, mod, övertalningsförmåga och vet hur man festar med motstånd.

Djuren blir YouTube-stjärnor

Det hör inte till vanligheten att Tomatbloggen uppdateras utan att något särskilt har inträffat. I dag är Grävlingen taggad till tusen och bjuder på på en länk för att ära detta. Det är från den gången Grävlingen och hans vänner Svampen och Majssnoken var med och spelade in en musikvideo.

Över och ut,

snipp snapp snut,

i kväll ska det drickas rödtjut.

Under och in,

plocke-pinn,

I kväll får jag träffa Läppbjörnen min

Ode To Majssnok

Det är inte bloggens tanke att singla ut folk, utan det ska vara en plats för alla. Alla ska få komma till tals och få sina blunders och dumheter publicerade. I dag görs dock ett undantag och nästan ett helt inlägg kommer att ägnas åt Majssnokens lördagskväll. Men först måste Räven få sitt vanliga utrymme i texten för att hållas nöjd borta i västlandet. Det är hon själv som med egna ord berättar om en ovanligt blöt utekväll i Oslo. I ett sms till Grävlingen skriver hon:

After work gone bad I tell you. Efter 5 liter vin ragglade jag och Grönsaksalibit ner på stan. Vi fatta inget efter att blivit nekade på 4 klubbar. Kanske borde det gått upp ett ljus när ingen av oss lyckades slå in rätt kod på bankomatkorten... Sen tog vi oss hem på något sätt och låg och spydde som små getter i badrummen bredvid varandra. Ända tills jag fick nog och tog med mig skurhinken och gick och la mig. Grönsaksalibit var fortfarande full när hon gick och jobbade vid 5.15. Oförglömlig kväll! Love it!

Majssnokens lördag började redan fredag kväll på Göteborgs nation. Där kläcktes den briljanta idéen att köra en äkta glöggfylla följande dag. Andra saker som diskuteras under fredagen är att "tänka efter, efter". Det pratas även om mer eller mindre omöjliga uppdrag. Hur får man till exempel med sig en oskuld till domkyrkan? Hur hittar man oskulder på nationer? Varför vill man ha vit spenat i mössan? Hur det nu än ligger till med det var saken klar, i morgon skulle det göras dumheter. Grävlingen, som skulle vara borta stora delar av lördagen, delegerade uppgiften att inhandla glöggen till den mest taggade. Majssnoken utför uppgiften med bravur och meddelar mitt på dagen sin partner in crime. "Tre flaskor inhandlade!"

Kvällen kommer och Majssnok ger sig i sällskap med Grävlingen iväg till Puman. Det är här den första glöggen för säsongen värms och kvällen går i fjårtispopens tecken. Det hela startar lite trevande för Majssnoken. Trots den korta visiten hos fröken Puma stöter hon på flera motgångar. Glöggmuggarna som utgör av shotglas med öra är för små, hon får vänta på folk som letar strumpbyxor och det är för varmt eller för kallt. Puman gör allt som står i sin makt att supa ner sina gäster, shotar hit och mojito dit. Äntligen får Majssnok gå till den riktiga festen. Hon har ju ett uppdrag, hon är peppad och laddad, dumheter måste göras.

Vidare till Pumans kompis-kompis lägenhet. Ja, mycket riktigt. Det verkar bli en lika löst sammansatt fest som den hemma hos Grävlingen. Enda skillnaden den här gången är att nästan alla redan tidigare har träffats på en löst sammansatt förfest. Den hemma hos Grävlingen. Även denna fest skänker inte mycket gläde till vår älskade Snok. För få dudes, för salta pop-corn och glöggen slutade vara god efter andra muggen. Festens facit blev trots allt att Majssnoken och Grävlingen sonika delade på tre flaskor glögg. Glögg som tydligen Snokar tål bättre än Grävlingar. Eller om det berodde på att Grävlingen inte informerats om att det inte var fler som skulle vara med och dela på glöggen och därför tog med sig fem flaskor öl också.

Pälsarna putsade, skinnen ömsade och svansarna i sina bästa fodral. Ett efterläpp på Snerikes höstbal stod för dörren. Bävern som skulle sluta upp på plats fick surt erfara att bli nekad i dörren eftersom han inte bar kavaj. Efter "the old switch-e-ruu" och att han klätt ut sig till Grävling var även han med i matchen.

Det finns ingen anledning att i detalj gå in på vad som hände inne på dansgolvet men vi kan säga så här. Det var inte raketforskning. Det var inte så att Ormjägaren var tvungen att med listighet smyga sig på och fånga ormen. Det var ungefär ett lika farligt uppdrag som en otränad Ormjägare skulle ha låtit en PRAO-elev utföra. Man skulle nog kunna sammanfatta det med att Majssnoken själv kröp in i påsen som man brukar förvara infångade ormar i.

Man lär så länge man lever, heter det. Denna kväll lär sig Majssnoken flera saker. Om man förlorar en match i sten-sax.och-påse kan man tvingas spendera natten i Flogstas låghus. I något som hon själv beskriver som en "sunkig ungkarlslya med gröna tapeter och badkaret fullt av skitiga kalsonger". I stället för att spendera den hemma hos sig, "ha makten" på morgonen, i rena och nybytta sängkläder.

Det kanske viktigaste när man har hemsläp/blivit hemsläpad är att sköta det snyggt. Det gör inte Snoken den här gången. Man bör förbereda sig på vilka omvägar som helst för att slippa pinsamma möten och för att ta sig dit osedd. Allt detta för att man i efterhand ska kunna ändra historien till det bättre om det nu mot förmodan skulle visa sig att det inte riktigt gick som man tänkt. Går man så går man, cyklar man så cyklar man. Man tittar inte upp mer än att man klarar sig att hålla på vägen. Riktigt den här biten av det sociala protokollet har inte riktigt Majssnoken snappat upp när hon har legat och solat sig på varma stenar. Hon stannar glatt till med cykeln och hälsar på Bäver och Grävling som gått lite tidigare i riktning mot Johannesgrillen. Ormjägaren ser lagom besvärad ut och de båda herrarna hon har hälsat på kan inget annat göra än att gapskratta och önska lycka till. Hade det varit mindre kallt och blött, mindre skjortor och kostymer med i bilden hade de säkert legat dubbelvikta på marken.
"Hade du känt igen henne om hon inte hade stannat till?"
"Haha! Nej, aldrig!"

Veckans Bäst-på-fest är det väl knappast någon tvekan om vem den går till. En omotiverad motivering skulle lyda något i stil med. Majssnoken tilldelas priset för sin sällsynta målmedvetenhet och entusiasm. Hon går in stenhårt för det och lyckas. Majssnoken leder nu totalen med två titlar.

Sexuell frustration, en knäpp fest och hjältinnan i Oslo

Att vara en "svamp" innebär att man kan dricka enorma mängder sprit på väldigt kort tid. En Vettextrasa kan till exempel binda lika mycket vatten som upp till elva gånger dess egen vikt. Riktigt lika mycket kan inte Svampen dricka men hon är bra nära. I går valde hon dock, i stället för att visa upp sina svampskills, att äta sushi, käka pizza och titta på Solsidan. (Fråga mig inte varför hon skulle äta både och.) Trots den dåliga solidariteten, trots hånet mot de som anordnar fina fester på Uppsalas nationer och trots sveket mot flocken kan inte Grävlingen klandra henne, hon har ryggen fri med tre grejer som lät helt awesome.

Dagen till ära har Grävlingsgrytet dukats upp till fest och med 21 kvadratmeter och endast fem stycken tydliga sittplatser var de stora frågorna - Hur många kommer? - och - Vilka kommer? Grävlingen, Majssnoken och Bävern har ju bara pratat runt och konstaterat att det blir fest. Inbjudningsmomentet har i stället hamnat på Puman. Hur genomtänkt var det egentligen?

When you came in the air went out....in came also a lot of sexuell frustration. Det är ingen vampyr som kommer utan Majssnoken som kliver in hemma hos Grävlingen. Uppenicillinad till tusen och uttorkad. För att råda bot på detta har hon en box rödvin med sig. En box som också bara lyser av behov på närhet. "Gosa" heter vinet och alla ser framför sig hur den arma lilla Majssnoken slingrar runt inne på Systemet och ser texten på boxen. Tyst inne i sitt eget huvudet hörs ett känt citat från en Kalle Anka-klassiker, men mycket långsamt och sarkastiskt.
- Excellente.

Bäver och Grävlingen är redan på plats när Majsan kommer och sen börjar väntan fyllt av en viss ängslan. Kommer det gå att genomföra en fest när Puman trillar in med sitt gäng? Det pratades om ytterligare sju personer. Åtta kom! Nån bekanta med lite för många obekanta för att helt få ihop ekvationen. Folk verkade dock trivas och lägenheten står kvar. Det som är lite trist är dock att eftersom folk kanske inte kände sig helt bekväma finns det inga direkta katastrofer eller skandaler att rapportera om trots att kvällens led ord blev "mer vin".

Efter att ha förklarat för fröken Puma att vi bara befann oss ett eller två stenkast från Norrland förkastades idéen om att ringa en taxi utan folket började helt enkelt promenera. Efter en kort vistelse i kön kom vi in i värmen och fick äntligen spendera våra "surt förvärvade" CSN-pengar i baren. Vilket genidrag det var! I samband med att Majssnok och Grävling gör generalmisstaget och beställer tequila hittar de en mycket bra sak. På bartoppen ligger ett blått underlägg i gummi med Explorerlogotyp på. Grävlingen ser möjligheten och använder sin list och förmåga att övertala folk. Fast att få Majssnoken att göra dumheter är ungefär lika svårt som det är att övertala Bävern att dricka sprit. Det behövs ingen vidare övertalning. Så Grävlingens "ta den" räcker gott och väl för att hon snabbt ska städa av dricksmynt, glas och några signerade kvitton från den och sen riva med sig den där i från. Efter flera kreativa försök att gömma den på kroppen, det ena sämre än det andra, togs beslutet att gömma den och hämta upp den strax innan hemgång.

Så den som vill skåda stöldgodset gör sig bäst i att ta sig hem till Majssnokens håla där den finns att beskåda tillsammans med en gummiskrapa med träskaft. Samma gummiskrapa som Vargen använde att på låtsas spetsa halva Uppsalas befolkning som var på väg hem från krogen en sen fredag natt för ett par veckor sedan med. Bäst-på-fest den kvällen utan att ha fått cred för det men nu är den detaljen ur världen.

Alla hade sina egna små projekt att pyssla med under resten av. När det hade gått tillräckligt bra för Grävlingen begav han sig hemåt. Bävern gav upp ganska snabbt efter det och lämnade Puman och Snoken kvar i några hungriga tigrars våld. Bra jobbat brudar? Nej, knappast! För att citera fröken Majssnok "Jag hade mitt på det torra, men när det var dags att gå insåg jag att han inte var nåt att ha". Detta trots Bäverns och Grävlingens slampskola på förfesten. Sensmoralen var "tänk efter, efter".

Det är lite knepigt att utse någon Bäst-på-fest denna kväll. Det finns fler kandidater. Puman som drar ihop den märkligaste samlingen förfestfolk och kommer undan med det. Majssnoken som snor saker, och för en gång skull en användbar sak. Bävern som våndas över sydasiater och gruppmedlemmar. Kanske i viss mån även Grävlingen i egen hög person som drar ner folk i kriminalitet, lurar i folk tequila och skriver vassa blogginlägg. Men det skulle vara fel att utse sig själv, där för går helgens utmärkelse till Puman. En liten outsider som kommer och vinner hela rubbet. Ska kanske tilläggas att Majssnoken antagligen hade vunnit om det inte var för att en tidigare utmärkelsen redan delades ut för stöld. Grattis grattis säger vi till fröken Puma och börjar redan nu klura på saker som kanske kan göra oss till Bäst-på-fest nästa vecka.

Sen tänker jag faktiskt ta mig tiden att uppdatera lite från Norge också. Naturligtvis hade det varit trevligt om Räven själv gjorde come back med skrivandet (något vi för länge sedan slutat hoppas på) men hon är alldeles för ödmjuk och blygsam för att lyfta fram sig själv i bra dager som den lysande stjärna hon är. (Grävlingen kan ovilligt erkänna att han saknar henne och att Skypedejten nästan gjorde det lite värre, därav alla fina ord). Därför finns det planer på att packa in flocken i en bil och besöka henne i Alingsås någon lämplig helg, bara så alla vet. Hör av er om ni har en bil.

Vår Räv har blivit hjälte i Oslo. Hon befinner sig på väg hem från sitt arbete när en hög smäll hörs i sta'n. Det blir tyst och Oslo stannar upp. Jag vill inte på nåt sätt få det att låta som att norrmän inte kan köra bil, verkligen inte. Men tydligen har nån valt att frontalkrocka med en spårvagn. Med bil, alltså. Illa illa, Räven anar oråd och förundras över allas passivitet. I full galopp sätter hon av och är först på plats. In med huvudet genom rutan och måtte hon slippa se blod, tänker hon. Baggarna i bilen har mirakulöst klarat sig men sitter fast och inlåsta. Räven har redan hunnit dragit ut den ena innan någon annan har hunnit fram till platsen. En riktig hjältinna alltså och det är en gåta att inga löpsedlar och annan media har blåst upp detta.

Sist men absolut inte minst tycker Grävlingen att alla som läser detta ska skriva till Katten på Facebook och fråga vad som hände i planet och vem som satt bredvid. Gärna publikt så många kan läsa det.

Miami Bitch

När solen i dag så sakta gick upp över Uppsala och nästan tränger igenom dess tunga, gråa molntäcke är världen en spritflaska fattigare. Myrslokens Black Velvet som han för första gången skruvade av korken på i går är tom. Men den dog inte förgäves, vi fick många svar på vägen. Kan man blanda whiskey och påskmust? -Jajemen! Kan man blanda whiskey och fruktsoda? - Jajemen!

Katten hade dragit ihop det gamla gymnaisegänget för en middag och förfest. Ett mycket bra initiativ. Haren och Katten stod för en gedigen taccomiddag. Labradoren hjälpte till, han hackade grönsaker. Det utvecklades även ett spel. I vilken ordning kommer resten av deltagarna. Vem som kommer först var naturligtvis lätt. Krabban - en mycket pålitlig flicka. Det kluriga skulle visa sig bli att avgöra vem av Grävlingen och Myrsloken som skulle anlända sist. Sloken är naturligtvis den första som man är lockad att gissa på. Då visar Labradoren sin briljans.

"Myrsloken cyklar, Grävlingen bussar. Grävlingen vinner om han hinner med rätt buss. Det gör han inte".

Och hör och häpna. Fick han inte rätt. Vad som däremot är fruktansvärt otrevligt är att det tar upptill 45 minuter innan Grävlingens vänner hör av sig och undrar var han är. Han kunde ju till exempel blivit bortsläpad, våldtagen, rånad och nedslagen.

På andra sidan stan slår Vargen, Majssnok och Bävern klackarna i taket. Om sanningen ska fram så är det bara Varg och Bäver som festar till. Majssnoken, som redan är ganska harmlös, har fått sina huggtänder bortopererade och knaprar antibiotika. Från och med nu kanske hon bör gå under namnet Majssnoken den extremt harmlösa. I vilket fall håller hon sig nykter och kan intyga att de annars så underbara Vargen och Bävern är jättejobbiga när man själv är nykter men de inte är det.

Hemma hos Labradoren har ett krig startat om vem som kontrollerar stereon. Grävlingen och Myrsloken ligger i ett ständigt pågående skyttegravskrig där Myrsloken lider ett stort nederlag. Så fort en av Grävlis låter börjar höjs nivån på festen, folk blir glada och trallar med. En stor suck hörs från Myrsloken som genast går och byter låt följt av en högljudd protest från resten av folket. Händelsen upprepas. Helt plötsligt lägger sig Katten i diskussionen om låtval. LMFAO - I'm in Miami Bitch spelas och Myrsloken gnäller. Katten backar upp honom, av oklar anledning. Grävlingen hotar med att skvallra för Räven om de byter låt. Då säger Katten något mycket märkligt. "Räven skulle aldrig välja den här låten på en förfest". Så jag lämnar väl bara ordet till Räven att berätta för vår älskade, men knäppa, Katt att hennes namn egentligen är, och håll i er nu.

Dagen som är pågående precis just nu - g "Miami Bitch" Killen från SMK och Maskinen + andra halvan av det träslag som Snövits hår säga ha för färg.

Frågor på det?

- Det var länge sedan jag var så här full, säger Myrsloken till Grävlingen inne på Snerikes. För det var där vi hamnade. Det roliga med det är att han ska läsa in en hel kurs i dag och skriva tenta i morgon.

Bäst-på-fest blir Bävern. Han lyckas nämligen hitta kvällens fullaste tös, han fick föräldrarnas välsignelse och han eskorterade henne hem. Historien hade blivit mycket bättre om jag hade kunnat sluta där, men tyvärr så har Bävern moral och tog på sitt gentlemannamässiga sätt inte den nya relationen ett steg längre.

Ett litet tillägg kan göras att Grävlingen inte har någonting att göra med Vargens punktering. Värt att veta är också att det går fortare att cykla på en punkad cykel än att gå.

Vem är Bäst-på-Fest?

Efter gårdagens event tror jag att det är dags att samla tankarna och analysera. Klockan är lunch och mäster Grävling har endast pinat i sig några vindruvor till frukost. Frågan man ofta ställer till sig själv dagen efter lyder - Hur full var jag igår egentligen?

Värmlandsklockan klämtar och Majssnoken känner att det är upplagt för att slingra runt på dansgolvet. Bävern har sedan lunch känt sig lite fransk och planerar att köpa en stor flaska rödvin att sätta sig tillsammans med några käcka tjecker. Grävlingen har varit ledig och festat hela veckan men han sviker inte flocken utan putsar partypälsen och packar ner Lyktan i dryckespåsen. "Jobba på Svampen", ber Bävern Grävlingen. Jodå, hon ska också ut och göra hyss och efter lite meck på facebookchatten är alla grundplaner raserade. I stället för att sitta och slå klackarna i taket på Bäverns damm tar sig folket emot Väktargatan. Och vilken fest sen! Sen ankomst och planer på att smita in innan man inte längre får de två första ölen på köpet gör att vinflaskorna måste ner fort.

Efter att Bävern har utgett sig för att vara Grävling i telefon med taxibolaget tar sig hela flocken till Värmlands domäner. Studenterna som "gör rätt" och cyklar straffas genom att inte hinna in före nio medan high-rollerna i taxibilen slinker in precis i tid.

"Som en löpeld" är ett passande uttryck för att förklara hur den fortsatta kvällens alkoholintag ter sig. Någon långt fram i ledet viskar "drink". Det sprider sig bakåt och
slutar inte förrän de längst bak vrålar "DRINK!". Hela kvinnoflocken stannar till vid drinkbaren och möter upp en förbryllad Grävling och en lika förbryllad Bäver utanför. Vad stod det egentligen på griffeltavlan? Drinkar utan konstiga namn, men vad satan innehåller dem?! Inte blir det bättre av att Majssnoken kommer ut med en cocktail och säger nåt i stil med. "Han trodde inte att den var så god. Han frågade om jag ville ha lite läsk i så det blev en P2". Frågan är - kan man blanda äcklig sprit med äcklig likör till något ännu äckligare och sen reda upp situationen genom att hälla på läsk och kalla det nåt annat? Snacka om smart quick fix. Går den att tillämpa i andra sammanhang?

Hörde vi någon som viskade "shot"? Shot. Shot! SHOT! Det var som på den gamla goda tiden med Rävens shotkannor, vilt. I vilket fall så blev det shotar till alla djur. Grävlingens nya teori om shotar låter så här.

En shot gör dig inte fullare, bara full längre. Och bakfull.

Det var således en trött och sliten Grävling som vaknade i morse. Bävern har rapporterat om en skaplig bakfylla och en hejdundrande minneslucka. Svampen har också känt av alkoholens kraft, men hon är antagligen "sjuk". Majssnoken vägrade kommentera hur hon mådde så vi lämnar det åt fantasin.

Så hur fulla var vi igår, egentligen?
Det finns olika sätt att få en uppfattning om det, bakfyllan är en av dem. Den är däremot lite förrädisk efter som den ter sig så olika från gång till gång. Ibland kommer man undan med nästan vad som helst och ibland vill man dö efter en liten liten vinflaska. Det man i stället kan kolla på hur ens kläder är placerade i rummet när man vaknar. Sitter alla knappar i skjortan kvar? Är den bara slängd eller finns det ett uns av försök till en hopvikning? Hur långt är det mellan strumporna? Ligger jeansen precis framför sängen som om nån skulle ha klivit ur dem, lagt sig direkt i sängen.

Från och med nu kommer det också att finnas en utmärkelse efter varje utekväll, Bäst-på-Fest.
I går vann Majssnoken. Hon har bäst ringsignal och det heter faktiskt att "sitta i fram".

Fenomenet pubrunda

Förutom att den här vackra bilden väcker nostalgiska minnen från Burger King representerar den också det alla manliga studenter i Uppsala jagar, fina flickor.

Precis som alla andra människor lever studenterna i ett inrutat sjudagarsschema, men i stället för att dagarna heter måndag, tisdag, onsdag, osv kan vi kalla dem för Orvarsdag, Sneirkesdag, Norrlandsdag, Stockendag, Vermlandsdag, Velvetdag och Svantesdag. Givetvis skapar sig studenterna favoritställen där de hänger extra ofta och det är heller inte någon frisk människa som fullt ut lever efter ovannämnda vecka. Ett problem med att ha en sån här uppdelning medför att det naturligtvis finns nationer som inte besöks. Eftersom studenter oftast är open minded så tycker inte vi att detta är ett bra system. Därför har vi uppfunnit pubrundan.

Pubrundan var vid dess uppkomst ett försök att lära nya studenter att hitta i stan men dessa försök gavs upp redan på 1850-talet. Om vi går händelserna i förväg kan vi kortfattat säga att om man tar sig hem stående, eller bara hem, efter en pubrunda gör man det bra. Eller rättare sagt, om man undviker snötäckta fält gör man det bra. Numera är pubrundan mest ceremoniell och ett tillfälle att besöka exotiska nationer såsom Göteborgs, Gotlands och GH.

En pubrunda går helt enkelt ut på att under en kväll besöka Uppsalas alla 13 nationspubar och på varje stopp dricka en öl (eller motsvarande). Men helt enkelt är det inte. Här följer ett litet räkneexempel. Pubrundan börjar 18.00 då pubarna öppnar, en stor stark på varje stopp, 30 minuter per pub. Detta innebär att du på sex och en halv timme ska dricka 5,2 liter öl. I alkoholmängd motsvarar det ganska precis en sjuttiocentilitersflaska starksprit. Grävlingen kan villigt erkänna att han aldrig klarat en hel runda. Det senaste försöket slutade med att Grväling vaknade en onsdag och kände sig, på Rävens språk "inte så lycklig", åt en halv subwaysmörgås som på okänt sätt tagit sig in i grytet och gick till skolan med feberfrossliknande känslor i kroppen. Han hade roligt men vet inte om det riktigt var värt det. Enda sättet att ta reda på det är att prova igen.

Det främst och viktigaste skälet till all invärtes konsumtion av etanolmolekyler är att få våra spärrar att vackla, våra hämningar att rämna och att bli tillräckligt modiga för att prata omkull individer av det motsatta könet. Släpa hem dem till sin kula och i bästa fall få göra fruktansvärt oanständiga saker. Så är även fallet för pubrundor. Visst skulle man även kunna nämna alla skäl ovan som anledningar, men det vore att ljuga för sig själv. Det är helt enkelt ett tillfälle för flickor att hävda sig och bevisa att de visst kan dricka lika mycket som pojkarna, våga släppa loss och göra misstag. Det är ett tillfälle för pojkarna att få vara flickornas misstag.

Det finns en ny tupp i Hönsgården

Ska hela sanningen fram så syftar inte Hönsgården i rubriken på en riktig hönsgård utan på Grävlingsgrytet. Som de flesta vet delas det med ett annat djur, i nuläget med en nyinflyttad Hedersgrävling. Den nyinflyttade utklassar alla tidigare grävlingssällskap och Grävlingen ser verkligen fram emot att festa med och lära känna den nya bekantskapen bättre.

I fredags kom Grävlingen hem efter ett tidigt seminarium. En viktig detalj i planen för resten av dagen var att inte gå ut, inte belasta kontot mer än nödvändigt och framför allt att faktiskt läsa kursböcker.

När Grävlingen tillreder sin lunch glider plötsligt skjutdörren till det andra rummet upp. I dörröppningen tornar Hedersgrävlingen upp sig. Han är bakfull, nyvaken och hungrig. På klingande dalmål utbrister han.
- Det blev sent i går.
- Jag kan se det, svarar Grävlingen och flinar. Är du ute efter frukost eller lunch?
- Ehrum...brunch. Fan, jag måste hinna till Systemet också. Det är reccegasque i kväll och fördrinken är redan kl 15. Jag tänkte att jag behövde dricka nåt innan.

Tanken på kall öl fick Grävlingen att reagera på samma sätt som Pavlovs hundar när de hör bjällror. Till saken hör också att Grävlingen är fullt medveten om att Bävern har planerat förfest och dans, eller med hans egna ord "jaga lamm", på Köttmarknaden.

- Du får fan inte säga så i dag. Jag har gett mig fan på att inte gå ut.
- Hehe!

Dagen fortsätter i lagom takt. Grävlingen lyckas tränga bort tankarna på fest och lägger sig framför TVn och slumrar. Då klockan klämtar 13.40 vaknar han till av en försiktig knackning och genom den halvöppna dörren sticker mr. Heders huvud fram. Han har en mycket rak och enkel fråga.
- En kall?

Grävlingen kunde inte göra annat än att lyda Bacchus, den allsmäktige, när han sänder såna här uppenbara tecken. Han knappar på sin telefon och meddelar Bävern att han behöver en guide till kvällens förfest. Svaret är enkelt, Bäverdammen. Klockan artonhundra. Sagt och gjort, kvällen var räddad.

Nu är frågan om det bör startas en kyrka. Grävlingen lade ju alla sina egna planer (stanna hemma, läsa, inte handla) på hyllan när han hörde gudarnas rop och han är övertygad om att i alla fall några andra djur hade gjort samma sak.

Anledningen till att det inte kommer en längre redogörelse av kvällens aktiviterter var att jaktlyckan var ungefär lika bra som fiskelyckan i Madrids hamn. Majssnoken var den enda som fick till ett kvart-i-ett-ragg. (00.44, Grävlingen kontrollerade). Det råder dock fortfarande oklarheter i vad som hände sen.

Lyktan

Djurens kleptiska ådra lever vidare trots att Räven inte längre finns bland oss. Hennes record är däremot svårslaget. En hatt till en öltapp, ett saltkar, en fleecefilt och några garderobsbrickor är bara några av de saker som hamnat i hennes ägo på ett sätt som inte alltid gått att i efterhand förklara. Den knyckta stafettpinnen har nu lämnats över till vår älskade Grävling.

Medan Bävern stod iklädd sina allra bästa popsnörejeans och frös i en hopplöst lång kö, som slingrade sig flera varv runt Smålands nation, väntandes på att få lyssna till Oskar Linderos så satt Grävlingen - utan jeans - i en varm bastu hemma hos Oxen bredvid sin vän Räkan. Utanför bastun stod två rikligt fyllda vinglas och väntade på att drickas ur och på nytt fyllas. Det här var bara början på en lång kväll.

Bävern tar sig uppgivet ut ur kön, sparkar lite bittert i gruset, eftersom han nu inte får lyssna till sin idol, och beger sig till en inflyttningsfest. Räkan, Oxen och Grävlingen tar sig i stället till en fest där gräddan av Uppsalas simelit befinner sig. Elitidrottare som endast kan förlägga sin årliga alkoholkonsumtion till två veckor under året utgör ett mycket farlig sällskap att dricka ikapp med. I slutet av förfesten sågs Räkan halsa ur en ginflaska.

Eftersom pappskallen och sportfånarna inte innehar gällande rättigheter att vistas på Uppsalas studentnationer begav sig festen sen vidare mot Saluhallen. På vägen in, precis när Grävlingen går förbi entrévärden, snubblar han till. Följande dialog utspelar sig.

Entrévärd: Hallå där!? Vänta nu!
Grävling; Va?
E: Hur mycket har du druckit i kväll?

Grävlingen anar ugglor i mossen och tänker minsann inte snacka slut på kvällen innan den ens har kommit igång och fortsätter.

G: Typ två öl....eller vad vill du att jag ska svara?
E: Jag vill att du ska svara ärligt.

Grävling får nu börja räkna ihop det som inte går att räkna men svarar så sanningsenligt han kan.

G: Några glas vin och ett par drinkar.
E: Kan du gå rakt?
G: Jajamen.

Klart och betalt! Grävling går sjukt nöjd in och betalar det svindyra inträdet med alla sina kontanter och har inte den minsta aning om att han just svarat fel på samtliga av vaktens frågor och bara haft tur att kvällen inte fick ett snöpligt slut. Inne på klubben händer allt det vanliga. Man hälsar på alla ytligt bekanta, man dansar, man jagar kvinnor, man letar efter folk som kommit bort, osv. Men det här är inte en vanlig kväll.

Plötsligt ser Grävlingen en lykta på golvet. En sån där med glasfönster som man stoppar värmeljus i. Det var som att den talade till honom, allt gick i ultra-rapid. Lyktan, väskan som hänge över axeln(eftersom alla kontanter gått åt till att komma in), tillbaka till lyktan, tillbaka till väskan och en svepande blick runt omkring.
- Sno mig, viskade lyktan.
Snabbt, smidigt och obemärkt flyttades lyktan från golvet till väskan och saken var ur världen.

Till helgen kan det nog tänkas att det blir fest med Partylyktan, den kanske alltid kommer att behöva vara med framöver.

Grävlingen briljerar

Är herr/fröken "Godtyckligt djur" i Uppsala och festsugen som tusan. Så festsugen att han/hon är beredd att i princip omgående ta sig till/hosta en förfest? För om han/hon är det så är vi i alla fall två stycken.

Roadkill och Beachliv

Mycket har hänt sedan Grävlingen sist satte sig vid tangentbordet och knappade ner nån skön "story from the life", men nu är det, som Räven hade sagt, baske mig dags igen. Har han tur får han lite draghjälp med skrivandet av fröken Fox, men det är väl egentligen ingenting att hoppas på.

Ett brott har begåtts. Ett fruktansvärt mord. Grävlingen skäms.

För nästan exakt två veckor sedan satte sig Grävlingen bakom ratten på sin mammas miljöbil, klockan var mycket och natten låg mörk och svart över landet. Trots att timmen var sen kände sig inte Grävlingen särskilt trött, kanske för att sommaren ofta innebär en annan dygnsrytm men antagligen var det för att han strax innan avfärd knaprade i sig två koffeintabletter. Det hela började mycket bra. Grävlingen och hans bror lyssnar på gamla rockklassiker, sjunger med, snackar politik och annat viktigt. Grävlingen framför bilen med största försiktighet, det vore ju hemskt att krocka med en älg.

Halvvägs till Uppsala på en landsväg i Västmanland hände det. Från ett fält springer en räv ut på vägen. Mitt framför bilen. Där väljer den att stanna och stirra in i ljuset i tunneln som i det här fallet var en Kia Ceeds parallellriktade frontlyktor. Den såg så hjälplös och förvirrad ut, stackarn.

Smällen blev inte värre än att köra på en vägbula med lite för hög fart och Grävlis kunde snabbt återgå till att sjunga med i CCR:s Proud Mary.

Rollin'......rollin'......rollin' on the river!

Dagen efter den tragiska olyckan begav sig Grävlingen ner till Nordtyskland (läs: Skåne) med fyra fellow volleybolldjur för att titta på svenska elittouren i beachvolley. Men eftersom att ingen läsare är volleybollintresserad och inget exceptionellt spännande hände struntar jag i att berätta om resan. Jag tänker i alla fall dela med mig av några intryck.

* Om man picknickar på en strand kommer det att knastra när man äter mat och dricker öl. Alla åt ju sand på dagis och överlevde, så farligt kan det inte vara.

* Tjejer gör ofta saker på annorlunda sätt. Sätt som är mycket mer besvärliga än vad de borde behöva vara. Detta var något som upprepade gånger bevisades under en och en halv vecka på resa med denna spännande art.

* Grävlingen förstår inte kvinnor. Eller tvärtom, oklart.

Bakisdagen from Hell

På allmän begäran kommer en uppdatering om gårdagen, alltså Rävens avskedsfest.

Festdeltagare:
Räven - naturligtvis
Grävlingen - nästan lika självklart
Myrsloken - extra blond dagen till ära
Bävervn - alltid på plats med sylvassa kommentarer
Läppbjörnen - mycket sent kom hon ("som flickan sa")
Vargen - lika snygg som vanligt
Katten - en mycket trött katt som avvek efter förfesten
Enhörningen - satt med på ett hörn och iaktog
Svampen - med tummen i högsta hugg

Det är ingen idé att försöka berätta om kvällen, av den enkla anledningen att jag inte minns. Jag redogör i stället för vad vi har under dagen rekonstruerat. En dag som Grävlingen "inte ville uppleva" och Räven kallade för "bakisdagen from hell"

Grävlingen och Räven kastade drinkar på varandra.
Bävern tappade bort alla försvann, i vanlig ordning, med en tysk utbytesstudent som han oerhört smidigt hade snirklat sig fram till (OBS: Ironi).
Myrsloken tog sig i alla fall hem utan att veta varken var när eller hur.
Katten var antagligen den enda av oss som tog ett bra beslut igår.

Räven, har du verkligen tänkt igenom den här flytten ordentligt? Hur ska herr Grävling klara sig i höst?
Vem ska heja på Grävlingens dumheter på natten och skälla ut honom för dem på dagen?
Vem ska spilla mat på hans matta, hälla äcklig sprit i hans öl eller hacka på hans ragg? Vad jag försöker säga är att jag kommer att sakna dig.

Myrsloken visar upp Belgien

Efter att ha sovit gott nästan hela vägen till Skavsta belönades Grävlingen, Mysloken och den gula Labradoren med en förvånansvärt lång flygtur. Inte ens iPodarna hjälpe för att dränka (o)ljudet av kabinpersonal som på knagglig engelska försökte sälja på en dricka, parfym, skraplotter och cigaretter.
Pappa Myrslok hämtade på flygplatsen och de tre glada gossarnas strupar trånade efter svalka. Efter en liten biltur från Charlois till Waterloo kvällsfikades det med pilsner och bröd med tonfisk.

Fredagen började formidabelt, efter en snabb frukost gavs sig hela gruppen iväg till det på förhand rosade Delhaize, en supermarket, och fyllde kundvagnen full av hälsokost. Öl, vin, snacks, sprit och fryspizza. Det enda som gick fel var uträkningen av vad som är ett bra förhållande chillinötter/öl. Fyra är alldeles för lågt. Kalaset hade redan börjat, vid butikens vinavdelning som varje dag till ära hade smakprovning, när de 94 € skulle betalas. Efter det flöt det bara på. Öl till lunchen, öl till Scrubs, öl på promenaden, vin till matlagningen, GT före maten, öl och vin till maten, öl på Oscars, öl på Oscars, öl på Oscars, öl på Oscars, öl på Stamp, öl på Stamp och sen var det läggdags. Sammanfattningsvis en mycket bra dag och kväll.

Partybilen var ett roligt inslag på trippen. Myrslokens fader blev fundersam när han mitt i natten var uppe på toa och trodde att det var fest i huset. Det var det inte, han hade bara den legendariska "Partybilen" på sin uppfart. Så det kan gå.

Det absolut roligaste utspelades trots allt på väg hem från festen sista kvällen. Barn, och alla andra för den delen också, bara för att det går att köpa öl från en läskmaskin halv tre på morgonen, och hur roligt det än låter när man trycker på knappen och burken trillar ner, så betyder det inte att det är bra att göra det.

Resans theme song
Resans YouTubeklipp

It all was legendary...wait for it....dary!

Grävlingen om Rävens Valborg. Innan Valborg.

Bakfylla, skallebank, uppförsbacke och betongkeps. Alla dessa ord är synonymer till det fysiska tillstånd Räven befinner sig i när hon vaknar på Valborgsmorgonen. Rävens egna sätt att uttrycka det på är påfallande ofta "Jag är inte så lycklig i dag". Anledningen till detta tillstånd - som enligt wikipedia, modern till all kunskap, ger symptomen torr mun, huvudvärk och ångest - är de vilda äventyren under kValborg.

Den torra munnen löser Räven genom att ta en klunk vatten från det halvfulla glas som står bredvid sängen, hur det kom dit är inte så noga. Hon sätter sig upp och märker av huvudvärken, sådant man får ta. Hon sätter ner fötterna på golvet och hittar den andra halvan av vattnet. Ångesten är det minsta problemet för Räven. "Minns inte, finns inte!" Dessutom finns det ingen tid för ångest. I dag är det Valborg, planeringen är gjord och bör inte brytas.

Rävens egna ord om planeringen.
Champagnefrukost hos Svampen, sen eko, sen galopp på snerikes tror jag (testade ÖG förra året så får väl bli nytt nu), grillfest på em/kväll hos Svampen, sen upp till studentstaden och sen ut om man orkar.

Bara tanken på att dricka bubbel till frukost får det att vända sig i Rävens "ovanligt" tomma mage. Dock ingen tid att förlora, hon ligger redan efter i tidsschemat. Att panikfixa sig i ordning i Rävens mening betyder att man struntar i att packa frukostmackan för att spara tid. Hon kastar sig upp på cykeln och plöjer genom den strida ström av studenter som börjat röra sig ute. Varje gräsyta är fullpackad av folk som redan börjat med sin frukost och solen värmer bra även tidigt på morgonen. Perfekta förhållanden för en lyckad Valborg.

Sist på plats hos Svampen och kombo-Snoddas, mest sliten men kanske också mest taggad anländer Räven femtio minuter efter utsatt tid. Kombo-Snoddas har redan fått i sig det första glaset skumpa, är i full gång och drar hela festen ensam. Med en sån liten kropp har hon kapaciteten att nå promillehalter snabbare än någon annan.

Räven korkar upp och äntligen är festen igång, planenligt. En frukost innehållande noll frukostmackor, en flaska vitt bubbel, fyra burkar cider och en shot kan få vem som helst på fall. Inte vår Räv dock, hon kommer endast igång. Ganska bra igång. Men eftersom att det faktiskt är Valborg är det okej att bli askalas till frukost.

Alla tankar, planer och önskemål om att se forsränningen är för länge sedan bortblåsta. Klockan är långt efter lunch när flocken beger sig bort mot eko-parken. Väl där inser de ganska raskt att det redan är dags att gå och ställa sig i kö till galoppen. Under den relativt korta promenaden från Eko till Sneirkes hinner Räven och andra med ett gäng dumheter, balansgång på bred trottoarkant, shotpaus ändra sig och välja Göteborgs i stället eftersom kön var mycket kortare och ställa sig i kön till Smålands. I kön stöter de fulla, fnittriga och, i Rävens fall, lite gapiga flickorna helt otippat på Grävlingen och hans kumpaner; Labradoren, Myrsloken och några till som efter påtryckningar från Sloken trots allt valt att gå på galopp. Grävlingen överöses med beröm för hans fyndiga inlägg och alla är imponerade. Det skickas även komplimanger angående hans nya fina frisyr och att han är en rolig och jättesnäll kille som ofta missförstås och alla ber om ursäkt för all oförtjänt skit han har fått utstå.

Under galoppen händer ”the youzh”, Räven vandrar iväg åt sitt eget håll och glömmer att berätta vilket. Vargen delar ut sin talgboll lite för tidigt och får en klängande Känguru efter sig. Bävern slår vilt med sin svans utan att se vem, hur och vad han träffar. Gissningsvis blir det någon han nyss träffat och startar på så sätt bekantskapen på ett alldeles formidabelt dålig sätt. Kombo-Snoddas ”dansar” hängande mellan Ekorren och Svampen men hon har ett stort leende på läpparna.

Med skrubbsår på både knän och händer, gräsfläckar på kläderna och ett trasigt band på skon anländer vår, inte lika fullt lite vackra som innan hon hade börjat festa, Räv till Djäknegatan och kvällens grillparty. Nu följer en lista med saker som jag inte tror kommer att hända. Dock skulle det inte förvåna någon om de faktiskt inträffar.

-Räven kommer att bränna sitt ass på grillen
-Räven kommer att tvätta rent sina sår, möjligtvis få dem rentvättade
-Räven kommer att få marshmallowskladd i håret
-Vargen kommer att ha lyckats skaka av sig sin känguru
-Bävern kommer att ha sårat fler än 10 personer
-Kombo-Snoddas kommer orka följa med gänget ut
-Svampen, eller snarere Svampens tumme som lever ett eget liv på fyllan, kommer att sätta sms-skickarrekord
-Ett okänt djur som plockats upp under dagen och deltar visar sig vara en kul typ

Efter att festen som håller till bredvid har ledsnat och hotat med Störningsjouren ger sig gruppen iväg. Till Norrlands med cykel är det som gäller. Efter som inte vanliga regler och lagar existera i Uppsala i dag vinkar Räven glatt, med handen hon håller sin ”on-the-road-cider” i till polisbilen som åker förbi. Kvällen slutar naturligtvis i en katastrofal succé. Vägen hem är dimmig, vinglig och som vanligt ensam (i princip utan undantag).

Räven kommer hem och lägger sig, rummet snurrar och hon inser att hon har bokat dejt med toagolvet. Lita bra att få det överstökat. Trots karatefylla är det svårt att inte vara nöjd. Därför somnar Räven på rygg med utsträckta ben, armarna vilar på bröstet med den ena hanen ovanpå den andra och med ett leende på läpparna. Valborg är så jävla firat!

Kära Grävling

Du lyssnar aldrig på mig
ta och sluta bete dig som en tonårstjej

Roxette och Pink är din grej
men jag tror inte du är gay...

Staropramen och moonwalks är din finess
och det blir ju ingen tristess

I en morotsfälla du önskar hamna
och en gnagare omfamna

Dina foppatofflor är fula
jag skulle vilja kasta dom i en lejonkula

Alkohol och dumheter är vår stil
synd att vi inte har en firmabil

Även om jag på dig kan bli sur
så är du ett av mina djur

Skål på din dag!
tur att det finns en djurskyddslag

Grattis din gamle grävlingsgås
från Räven och Alingsås

Grävlingen om Rävens kValborg. Innan kValborg.

Mobilalarmet ringer på kValborgsmässoaftons morgon och väcker den sovande Räven med ett litet ryck. Hon slår upp sina grågröngula ögon och sätter sig upp. Räven klipper lite med öronen, precis som alla rävar gör, och nosar i luften. Ingenting. Inte heller denna morgon hade någon vänlig själ stekt bacon åt henne.
- Äsch fan, tänker Räven, hon hade helt glömt bort att säga grattis till sin vän Grävlingen som fyllt år dagen innan. Bättre sent än aldrig, resonerar hon och i brist på fantasi och ork författar hon ihop ett torftigt sms utan rim.
Alla minns väl hur det var när man var liten och vaknade på julaftonsmorgon. Samma pirrande känsla finns nu i Rävens kropp. I dag ska hon få dricka alkohol, mycket alkohol. Ni som känner vår kära Räv vet att mycket alkohol med hennes mått mätt en mängd många föräldrar skulle gå i taket av att bara tänka på. Som tur är bor Rävens föräldrar 50 mil bort.
Dagen fortlöper utan mer problem än vanligt. Däremot upptäcker hon långt senare att man också måste trycka på "skicka" för att sända textmeddelande från sin mobiltelefon.
Räven sluter upp med sina bundsförvanter Svampen, Ekorren och Läppbjörnen. Även Rävens omåttligt läckra flickvän Vargen finns med i skaran. Det här är alla flickor som inte spottar i glasen, som vet hur en bägare skall svepas och som antagligen hade druckit Rysslands mesta alkis under bordet flera gånger om.
Räven har hittat en bänkskiva som är lite högre än alla andra sittplatser i rummen, vilken hon naturligtvis har lagt rabarber på och intagit på ett mycket självsäkert sätt. Svampen smsar för fulla muggar. Till vem, vad och varför är inte så noga, så länge tummen är sysselsatt är Svampen nöjd. Vargen sitter mest still, dricker och ser bra ut. I hennes huvud pågår det dock full aktivitet Kvällens taktik finslipas. Vem ska få talgboll? När ska den delas ut? Ta det säkra före det osäkra eller sikta mot stjärnorna?
Plötsligt och helt utan förvarning sänds en signalsubstans ut i Rävens hjärna, en substans som triggar igång ett visst beteende hon fröken Räv.
- Shotkanna, shotkanna, shotkanna!
Eftersom Räven oftast får sin vilja igenom gör vi nu antagandet att det blev en shotkanna, att alla drack av den. Mest av alla drack - och ni vet ju vem. Eller hur? - just det, Räven. Därför blir det nu så många slumpvariabler inblandade att du nu inte längre med statistiskt säkerhet går att förutspå förloppet.

Grävlingen rannsakar sig själv

Grävlingen är: dålig bloggare, sushi-junkie, och moon walker. Han klarar inte av att hantera varken pengar eller varmvatten.

Ölen inte ens djävulen skulle vilja dricka.

Spongie trampar i klaveret.

Based on a true story.

"Man kan inte alltid vara på topp" tänkte Räven då hon, något osmidigt, precis gjort en benparad a'la Gråben och snubblat över tröskeln innanför ytterdörren. Ungefär i samma veva ringde telefonen."Jävla catchy melodi det där, da da da do do" trallade Räven, gjorde ett par moon walks i hallen och tryckte in den gröna luren:

R- Hallåååå Spongie!
S- Räven, Räven, var är ni?!
R- Jag har gått hem.
S- VAAAAR ÄÄÄÄR NIIII?
R- JAG HAR GÅTT HEM! Tiden var kommen plus att vi trodde att du hade gått hem med Tuppen!
S- NEJ! Jag är kvar på Snerikan.
R- Jaha, med Tuppen?
S- Jaaaaa och Räven, jag vill verkligen, verkligen, verkligen INTE gå hem med honom.
R- Nej, men gå inte hem med honom! Spongie, gå inte hem med honom.
S- Nej, det tänker jag INTE göra! Jag vill verkligen, verkligen, verkligen, verkligen INTE gå hem med honom.
I- Det är bra! Gå inte hem med honom! Du kommer ångra dig.
S- Vad ska jag säga då?
R- Säg att du ska gå hem! Eller till en kompis. LJUG! Lögnen är alkoholens bästa vän!
S- Nej gud, jag tänker INTE gå hem med honom. Verkligen INTE. Nej, nein, no, nicht, not!
R- Sehr gut.
S- Okej bra då har vi löst det. Hörs imorgon!
R- Guten nacht.

Gick Spongie hem med Tuppen? Ja.

En vintersaga i vårens tecken

De allra flesta känner nog till vad det blir för avkomma om en björn och en djärv fattar tycke för varandra vid fullmåne i julis sista vecka. Det blir en bjärv, ingen tycker det är något konstigt med det och alla är glada och nöjda.

Frågan vi nu behöver ställa oss är vad det blir för avkomma om en Hare och en Koala fattar tycke för varandra i mars första vecka.

Välkommen in i spelet Koalan

Spelkväll i Grävlingens gryt kan bara betyda en sak. Fest! Och då är bloggarnas öron spetsade för att hitta trubbel att dela med världen. Spelet var Alias, lagen var Räven och Labradoren mot Grävlingen, Myrsloken och Koalabjörnen. Utan att behöva referera hela matchen så kan vi konstatera att Grävlingen och Myrsloken är i princip oslagbara och kammade hem en jordskredsseger. Bland annat efter att Grävlingen ensam stulit alla sex kort i ett rövarspel.
I uppvisningsmatchen efter hade lagen blandats och det enda som var värt att komma ihåg från den kan ni hör och häpna själva se på video.
Den lätt förvirrade Koalan får mycket tydliga instruktioner men väljer av nån anledning att inte följa dem. Se och njut!

Gud, ge mig ett svar!

Veckans citat

"It's not a problem if you're awesome at it" - Barney Stinson.

Dagens dilemma

Ska jag dricka sju eller åtta öl?

Dedikerad till Katten

Räven satt och skröt för Katten om hur många flyktplaner hon hade för att komma undan sina fiender. Katten sa: "Jag har bara en enda och den fungerar alltid". Just då fick de höra skällanden från en flock fulla och hungriga lejonhanar som närmade sig. Katten hoppade snabbt upp i ett rönnbärsträd och kom undan medan Räven satt kvar på marken och funderade på vilken av alla flyktplaner hon skulle använda sig av.

Sensmoralen kära vänner, är att det är bättre att ha en bestämd plan än många obestämda.

Fälla, fälla, var är du kära fälla?

En kväll då två är ett rimligt antal

Det är dags att introducera en ny karaktär här i Tomatland. En mycket viktig kille tillika en Gul labrador. En fyndig pol.kand-student som alltid har en bitter, rolig och dräpande kommentar på gång. Han är också kanske den som bör hyllas mest av alla, för att han är en kul kille.

En kall vinternatt hade ett stort gäng apotekarnollor samlats på Norrlands. De gamla anrika lokalerna hade som så många gånger förut förvandlats till en nattklubb. Som vanligt under sådana här tillställningar var alla inblandade glada, danssugna och berusade.

Varför är apotekarna viktiga för den här berättelsen undrar ni. Därför att de utgör en jättestor del av den säger jag. Dessutom är de roliga och det finns säkert en bra chans att de blir ett återkommande inslag här på bloggen. Myrsloken är en ex-apotekare och en mycket duktig sådan. När detta utspelar sig är han en framstående apotekarnolla och har många galna grejer på sitt samvete. Han är också en nyckelperson i kvällens händelser. Han bidrar helt enkelt att introducera Grävlingen och den ovan nämnda Gula labradoren för de kvinnliga apotekarnollorna. Något man i efterhand kan ifrågasätta, för deras skull.

Flirta aldrig i ringen, brukar man säga. Kanske? Det betyder alltså att man inte raggar i sin kompisring på dansgolvet. Den ska fungera som en safe zone. Vad säger alla teorier om när ringen inte är en ring? Det rådde eventuellt oklarheter för flirtas gjorde det. Mycket! Labradoren lite öppet medan Grävlingen, precis som sig bör, biter fast i sitt offer tills det knastrar i benen. Med andra ord, det fanns ett utstuderat offer för kvällen. Grävlingen kör på, dansar, tittar och tittas djupt i ögonen och känner att det här går riktigt bra. Bakslagen för vår kära Grävling kommer dock tidigt. Efter solsken kommer regn. Nånstans mitt i det där stadiet när man leker med varandras händer, närmar sig och ökar den fysiska kontakten får han kalla handen. Tjejen försvinner och håller sig borta nästan hela kvällen. Men låt oss inte gå händelserna i förväg. Lämnad ensam letar Grävlingen upp sin Labradorkamrat. Labradoren har kommit så långt i sitt arbete att han nu nöjt slaskar mule med en av nollorna. Tumme upp!

Det är fullt förståeligt om ni nu känner - Men vad fan, det där är ju en helt vanlig kväll! Vänta, det här är ingen vanlig kväll. Det tror jag i alla fall, om det skulle vara det vill jag alltid att det ska vara kväll.

Labradoren bryter nämligen upp med sin hona och ger sig ut allena på dansgolvet. Där samlas nu en större del av nollor och de två utbölingarna. Grävlingen börjar se ett mönster i events som håller på att ske. Varför dansar Labradoren så nära en annan apotekare? Varför tittar de varandra i ögonen så ofta och länge? Vet han inte att hon också tillhör "vår" grupp? Förstår han inte att det är en kompis till hon som han hånglade upp nyss? Ett faktum kvarstår, han hånglar upp henne också. Nog förstod den Gula labradoren att de var kompisar, efteråt när vi berättade det för honom.

Hur gick det för honan som så hjärtlöst dissade den goda Grävlingen? Var hon trots allt inte borta med vinden? Nej, även hon hade återvänt till "ringen". Och nu, efter två timmar, var det tydligen jätteaktuellt att dansa nära Grävlingen. Grävlingen försökte hålla emot, gav ingen ögonkontakt och ingen respons på närmanden. Här ser vi dock prov på Grävlingens brister. Han är så svag när det kommer till kvinnor. Under ett svagt ögonblick mötte han tjejens ögon och vips var han bortsläpad från the safe zone. Här praktiserades mun-mot-mun-metoden i c:a sju sekunder. Efter det blev han bortknuffad, igen. Den här gången var hon verkligen borta med vinden. Det finns absolut ingen anledning att lägga någon tid på att grubbla över detta beteende av tjejen. Vi kan sammanfatta med att det mest handlade om otur för den tokdissade Grävlingen.

Kvällens facit: Labradoren hånglar upp två apotekarnollor. Grävlingen blir dissad två gånger. Av samma tjej. En fotnot till den här historien är att siffran i upphånglade apotekare nu är 4-2 i Grävlingens favör.

Veckans bejb

Motivering krävs.


Jag trodde att Räven och jag hade pratat om det här. Vi skojade om att ha "veckans hunk/bejb" som ett inslag på bloggen men kom fram till att vi inte skulle ha det. Och vad händer? Jag försvinner från sta'n en helg och vips så dyker det upp en bild på nån Idol-tönt. Räven visar verkligen sin förmåga att styra verkligheten till sin egen fördel, att hon alltid kommer att gå sin egen väg och hon är rätt söt. Välförtjänt utmärkelse.

Veckans hunk

Motivering onödig.

Livskunskap

I dag får jag styra upp ett kort inlägg med ett kraftfullt budskap då min vän Räven mest verkar hänga med kompisar och anti-ragga åt mig. Tack vännen!

I går besöktes Stockholms nation. Förfest hos Grävlingen. Inbjudna gäster var Räkan och Myrsloken. Det blev inte mer än ett par snabba öl för att i god tid hinna till Stocken och slippa kö och kanske även betalning. Fuck us! Klockan var 20.50 när vi anlände. Kön var lång och uppskattades till en halvtimme av den stiliga vakten i gul reflexväst. Huruvida det överensstämde med verkligheten vet jag faktiskt inte. När vi kom in var det bra ös. Eller mycket folk och ett löfte om bra ös.

Budskapet från inlägget är dock inte hämtat från Stockholms. Det utspelade sig i stället på Stora torget. När vi passerade torget blev vi stoppade av en gammal dam. Kort, koncist och slagkraftigt.
"Pojkar, glöm inte bort att Jesus älskar er jättemycket".

Tre dudes. 24 timmar.

Här kommer en gammal klassiker. Låt mig berätta om kvällen då Katten träffade Strutsen och hur Räven gick bort. Alltså inte gick bort som i gick bort, utan bort....äsch ni kommer att förstå.

Fyra själar, en tanke. Öl ÄR godast. (Läs med BurgerKing-reklamrösten). Egentligen så var det nog bara tre själar som tänkte så. Katten har aldrig varit ett fan av malt, humle, jäst och vatten. Själv hävdar hon att hon visst gillar det. Det påståendet möts dock med viss skepsis av oss övriga. Vi ser ofta Katten med en cider i näven, men sällan med en öl. Om hon någon gång skulle ta en klunk öl är det för att få bort smaken av en shot och ölen råkade vara det närmaste i flytande form. Alternativt om någon har köpt en öl med roligt namn, snygg etikett eller cool kapsyl.

Först på plats, som för kvällen utgjordes av Orvars krog, och mycket punktlig var mr Grävling. Där åkte han på att sitta och föra ett lagom givande samtal med Crazy Cat Lady, ett av Orvars alla original. Snart dök hans vän Haren upp och delade bördan. Lite senare än utsatt tid men på mycket gott humör kommer Räven och Katten. Dessa två yrväder har värmt upp i rävlyan och pratat om Kattens äventyr med Bönsyrsan tidigare på dagen.

Gruppen är samlad, samtalet flyter på lika bra som ölen (och cidern) rinner ner. Plötsligt får Räven syn på en av de gamla rävarna som vi ofta ser på Orvars. Han sitter med ryggen emot oss
kanske två meter från vår kära Räv och hon kläcker ur sig, högt, "han bakom er"...resten av meningen hade låtit ungefär så här om hon hade pratat lägre..."är alltid här, och han är typ +35". I stället drunknade meningen i mummel då den äldre herren vänder sig om och stirrar på Räven. I det här läget levererar inte Räven. Hon hade lätt kunnat säga nåt i stil med, snygg kostym eller motsvarande. Det gör hon inte. Hon tittar rakt ner i bordet, ser jätteskyldig ut och önskar sig bort. Långt bort. Trots alla böner förblir hon kvar på Orvars.

De fyra vännerna fortsätter kvällen ut i natten och slår klackarna i taket. Eller egentligen i de vita bänkarna som står längs väggen på Värmlands. Och när jag säger "de" så menar jag Räven. Haren försvann hemåt tidigt. Katten och jag själv dansade, eller moonwalkade, lite mer diskret på det vanliga golvet. Efter diverse rundor i lokalerna, uppåt, neråt, fram och tillbaka är nu placeringen av karaktärerna ombytta. Grävlingen och Räven smygkikar från lämpligt avstånd när Katten lurar en, eller blir inlurad av en, Struts i fördärvet. Strutsen har förutom en vit mössa tre hårslingor som prydligt låg slickade vid tinning. Vi har än i dag inte har fått svar på den enda fråga vi har angående dem. Varför? Efter att ha utkämpat en hårt match i tungbrottning försvinner Katten och Strutsen upp en våning. Räven delar ut en tydlig order. "Stå kvar här, jag ska på toa!" Fine, tänkte Grävlingen och stod kvar, körde några månpromenader och njöt av livet. En stund senare kommer Katten tillbaka. Det som är märkligt är att Räven inte kommer tillbaka.

Var fan tog hon vägen? - är naturligtvis vår spontana reaktion. Svaret får vi efter att vi har letat igenom stället två gånger och hört av oss till Räven. Svaret utgör ett typexempel på hur man gör när man rävar. "Jag gick till Kalmar. Kom!" Återigen en gemensam tanke för Katten och Grävlingen - "Men vad fan! Dålig stil." Trots det kan vi ju inte lämna vår Räv ensam så vi beger oss också till Kalmar. Väl på plats ångrar vi oss inte en sekund. Det kan ha varit en av höstterminens roligaste kvällar. På Kalmar är det open mic och stämningen är på topp. Räven har slutit upp med sin vän Ekorren och hennes ekorrvän med extra mjuk och glansig svans. Innan eftertruppen ens har hunnit dit har Räven haft sönder, inte bara ett utan två glas. Rakt i famnen på Ekorrvännen.

Det som gör kvällen riktigt minnesvärd är den tyska utbytesstudenten som äntrar scenen strax efter att vi har kommit dit. Han är ett enda virrvarr av affischer, noter, pianospel och väldigt tysk engelska och allt detta i ett fasligt tempo. Han spelar en vild mix av Ace of Base och ABBA. Mellan låtarna säger han saker som "I neffer play ze piano" och "Zizz izz ze firzt time I play zizz zong". Hilarious! Nästa låt börjar och det spelar ingen roll hur mycket jag än försöker, jag kan aldrig sätta ord på hur roligt det var. Låten var nämligen ingen mindre än Scooter – Hyper, Hyper och för er som känner till den så förstår ni att den inte är anpassad att framföras med för mycket tysk accent trots sitt ursprung. Eller så är det precis det den är. Vad vet jag?

Här tar det roliga slut, nästan. Hela kvällen har Kattens telefon gått varm och textmeddelande från en viss Noshörning har trillat in. En kollega till Katten som det vore lite olämpligt att hamna i sänghalmen med, i alla fall vid detta tillfället. Våra sista ord till Katten blir - "Ligg inte med Noshörningen".
Pyttsan, tänkte Katten.

Motivation

Min vän Ugglan

I helgen fick jag höra en briljant historia från det (o)verkliga livet. I ärlighetens namn framstår Ugglan inte som killen som råkar ut för/utsätter sig för sånt här. Det gör i stället historien så mycket bättre.

Ugglan är en av de slugaste människor jag har haft äran att lära känna, jag hyser stor respekt för honom och hans seriösa stil. Han har bostadsrätt, jättefast förhållande, ett eget företag, målsättningar i livet och höga betyg. Allt det som inte jag har. (Här hade det passat med en glad smiley, för att visa att jag menar det jag skriver men inte tar de på så stort allvar, men avstår av principiella skäl). I vilket fall skulle vi festa tillsammans för första gången i fredags, något vi pratat om länge men aldrig fått till. Kvällen blir oförglömlig. Inte nog med att Räkan förgyller kvällen med en tvättäkta sne'fylla utan Ugglan berättade också en legendarisk historia från sin ungdom.

Kvällen var långt gången. Alla planer på att hinna till Värmlands nation, innan en massiv kö hade bildats, var på grund av den trevliga stämningen bortprioriterade. Fyra unga uppsalastudenter dricker alkohol, diskuterar sex och utbyter erfarenheter. Ugglans bidrag gick i stora drag så här.

Han hade träffat en tjej på flera sommarläger med sin konfirmationsgrupp. Relationen hade nu utvecklats så långt så att de chattade på mIRC, det var som ni märker ett par år sedan. Nästa naturliga steg var att träffas på tu man hand. Hans insats bestod i att ta sig hem till henne i Stockholm. Sagt och gjort, en 18-årig Uggla sätter sig på tåget och anländer till den kungliga hufudstaden. Han mottas och belönas för sin ansträngning med hett sex hela natten lång, till och med så hett att hans händer handklovas fast i sänggaveln. Något han benämnde som mycket fördelaktigt. So far, so good. Trasslet börjar först när han vaknar morgonen efter. - Varför sitter han fortfarande fast i sängen? - Är tjejen på toa? - Varför kommer inte tjejen tillbaka? - Allvarligt, var är hon? Sådär låg han och funderade fram till sen eftermiddag då hon äntligen kom hem och släppte loss honom. Tro't eller ej, sensmoralen i berättelsen löd. Det jag lärde mig av allt det här var. Det går att vara kissnödig jättelänge utan att kissa på sig.

Räven om Grävlingen

I vår vänskapskrets är det tough love som gäller. Pallar du inte, platsar du inte. Är det några som tillsammans ska upp på guldpallen för käftslängande av bitska, och även ibland bittra, kommentarer så är det Räven och Katten. Då Katten sedan en tid tillbaka övergett grytet och begett sig till osäkert land så har jag känt ett stort ansvar att axla manteln själv. Detta betyder att ha det fulla ansvaret att uppfostra Grävlingen och det är något jag inte ens önskar min största fiende ( Scar) och det har inte alltid varit det lättaste när personen ifråga gärna slår dövörat till och höjer Roxette på Spotify. Men nu är det dags att visa var skåpet ska stå...

Låt inte mitt ungdomliga yttre lura er, sanningen är att jag har ett par fler år på nacken än Grävlingen och med ålder kan man ju också tro att ansvarskänslan växer fram men så är det lyckligtvis inte i det här fallet. Att Grävlingen då har gott om det kan ju ses som tursamt, tyvärr gäller detta endast i nyktert tillstånd. Efter ett par Staro på Orvars, alternativt Uplands, är allt som stavas ärlighet, ansvar och pålitlighet som bortblåst ur Grävlingens medvetande. För vissa vänskapsgäng skulle detta kunna vara förödande men eftersom vi inte arbetar så är detta en högst värderad egenskap och han förvandlas till en lurig och högst opålitlig Grävling som mer än gärna skickar ett par fyllemess, mular sina vänner, pratar innan han tänker och kör sin moonwalk på dansgolvet. Mycket underhållande!

Dagligen hör jag: "Vilken tur att Grävlingen har dig, Räven, som håller ett vakande öga", att detta kanske inte rikigt stämmer, och att "det vakande ögat" snarare hejar på dumheter spelar ju faktiskt inte så stor roll, vilket osökt för mig in på nästa punkt. En av Grävlingens absolut bästa egenskaper är att han accepterar, och kanske rentav diggar Rävens alla brister. Brister som gärna slänger ner mat på hans matta, äter upp allt hans godis och shotar hans sprit, som aldrig kommer i tid, endast preliminärbokar saker och ting ifall något roligare skulle dyka upp, kastar mobiler i gatan, cyklar in i ja det mesta som går att cykla in i (konserthus, kineser, broar...) och brister som råkar slå sönder saker, skickar pinsamma sms, får en kleptoådra och som alltid vill hålla tal på rim på fyllan.

Att Grävlingen alltid är på jakt efter sitt livs kärlek, men ständigt misslyckas, är något vi alla blivit varse om vid diverse tillfällen när det rabblas tjejnamn, sms och strul. Happy Pancake går ständigt varm på hans dator och än idag intalar han sig att han inte är beroende, något han bara kan lura sig själv. Bekräftelse-mäftelsche. Kanske borde man ge Grävlingen cred för att han är i kontakt med sina känslor och vågar visa sig berörd men åter igen; det är inte så vi arbetar. Han må ha ett känsligt yttre och ett starkt inre men resten av oss visar ett starkt yttre och ett vekligt inre. Det ska vara lika för alla.

Jag avslutar detta inlägg med en vers ur Grävlingens favoritlåt:

"Informer, ya'no say dadda me Snow me I'll go blame,
A licky Boom Boom Down,
Detective mon says a did a me Snow me stab somewhere down the lane,
A licky Boom Boom Down,
Informer, ya'no say dadda me Snow me I'll go blame,
A licky Boom Boom Down,
Detective mon says a did a me Snow me stab somewhere down the lane,
A licky Boom Boom Down"

Grävlis om Räven

Det här är ett knepigt inlägg att skriva. Hur mycket kan man ta ut svängarna? Hur elak får man vara? Någon slags standard ska ändå sättas. Jag tror att vi blandar ris med rosor lite som vi vill. Räven vill ha minst fyra ärliga komplimanger per dag för att hålla sig på bra humör. Men det får inte vara smörigt á la Bladlusen. Räven drar sig heller inte för att facerape:a folk och skicka smicker till sig själv. Grävlingen tycker att det är lite gulligt.

Enligt min kära vän Vickey Pedia är rävar kloka och listiga. Det gäller även vår Räv, som är en så kallad rödräv. Hon har uppfunnit verbet "att räva". Det är svårt att veta exakt vad det betyder men antagligen nåt i stil med att hon är ordentligt berusad, rör sig i Uppsalas studentkvarter, gör oberäkneliga grejer och låter konserthuset ta emot henne när hon graciöst faller från cykeln.

Är det nåt Räven kan så är det att festa. Alkohol bör intas minst tre gånger i veckan, gärna mer, för att hålla samma tempo som vår Räv. Det är fullt möjligt att ifrågasätta om detta är en god egenskap. Givetvis tycker vi det. Hjärnceller-hjärschmäller. Efter en ordentlig kväll brukar morgonen te sig rätt lika. Hon vaknar jättetidigt, typ halv åtta, och skickar ett sms till grävlingsgrytet. Innehållet är alltid det samma. "Jag mår inte alls bra i dag. Jag har aldrig varit lika full som igår". Till hennes försvar är det nästan alltid roligare formulerat. Räven är bra på ord och att stava. Det gör henne till en förträfflig medspelare i Alias.

Rävens tre bästa egenskaper är:
-Mest äventyrlig
-Bäst kropp
- Gladast

Min respons på det är helt enkelt WeSC. Klura på den ni, Boråsjävlar.



Räven har en grej för Ola,
på sommaren gillar hon att sola.

Att dricka vin från box är given favorit,
det toppas bara av en hink med sprit.

Räven har en faster som är smått galen,
att välja väg i livet medför värsta kvalen.

Utbildning, kurs eller flytt till kusten,
har Räven gått och tappat lusten.

Att Räven gillar rim har ingen missat,
nu har jag henne minsann hissat.
....och kanske också lite dissat.

The Bible

Brännvin 40%, 3 cl = 1 point

Cider 7%, 500 ml = 7 points

Vodka 40%, 3 cl = 1 point

Öl 4.5%, 330 ml = 3 points

Tärningen är kastad

I dag börjar vi på riktigt blogga,
fyra tomater ser du på vår logga.

En blogg om fest och hyss,
och vi startade den nyss.

Vår blogg är nästan som ett zoo,
fortfarande saknar vi en hund och ko.

En fiende vi också har,
vi kommer kalla honom Scar.

Planen är att vara ärlig,
så sanningen blir säkert ungefärlig.

Saker ni gör kan hamna här,
surt sa Räven om rönnbär.

Passa dig för oss vi håller utkik,
du vet aldrig när du får en pik.

En webblogg

En webblogg om dumheter. En blogg där vänner och fiender ohämmat hängs ut. En blogg där ni kan läsa om allt dumt som händer oss och andra.