Spongie trampar i klaveret.

Based on a true story.

"Man kan inte alltid vara på topp" tänkte Räven då hon, något osmidigt, precis gjort en benparad a'la Gråben och snubblat över tröskeln innanför ytterdörren. Ungefär i samma veva ringde telefonen."Jävla catchy melodi det där, da da da do do" trallade Räven, gjorde ett par moon walks i hallen och tryckte in den gröna luren:

R- Hallåååå Spongie!
S- Räven, Räven, var är ni?!
R- Jag har gått hem.
S- VAAAAR ÄÄÄÄR NIIII?
R- JAG HAR GÅTT HEM! Tiden var kommen plus att vi trodde att du hade gått hem med Tuppen!
S- NEJ! Jag är kvar på Snerikan.
R- Jaha, med Tuppen?
S- Jaaaaa och Räven, jag vill verkligen, verkligen, verkligen INTE gå hem med honom.
R- Nej, men gå inte hem med honom! Spongie, gå inte hem med honom.
S- Nej, det tänker jag INTE göra! Jag vill verkligen, verkligen, verkligen, verkligen INTE gå hem med honom.
I- Det är bra! Gå inte hem med honom! Du kommer ångra dig.
S- Vad ska jag säga då?
R- Säg att du ska gå hem! Eller till en kompis. LJUG! Lögnen är alkoholens bästa vän!
S- Nej gud, jag tänker INTE gå hem med honom. Verkligen INTE. Nej, nein, no, nicht, not!
R- Sehr gut.
S- Okej bra då har vi löst det. Hörs imorgon!
R- Guten nacht.

Gick Spongie hem med Tuppen? Ja.