9 februari 2010

Min vän Ugglan

I helgen fick jag höra en briljant historia från det (o)verkliga livet. I ärlighetens namn framstår Ugglan inte som killen som råkar ut för/utsätter sig för sånt här. Det gör i stället historien så mycket bättre.

Ugglan är en av de slugaste människor jag har haft äran att lära känna, jag hyser stor respekt för honom och hans seriösa stil. Han har bostadsrätt, jättefast förhållande, ett eget företag, målsättningar i livet och höga betyg. Allt det som inte jag har. (Här hade det passat med en glad smiley, för att visa att jag menar det jag skriver men inte tar de på så stort allvar, men avstår av principiella skäl). I vilket fall skulle vi festa tillsammans för första gången i fredags, något vi pratat om länge men aldrig fått till. Kvällen blir oförglömlig. Inte nog med att Räkan förgyller kvällen med en tvättäkta sne'fylla utan Ugglan berättade också en legendarisk historia från sin ungdom.

Kvällen var långt gången. Alla planer på att hinna till Värmlands nation, innan en massiv kö hade bildats, var på grund av den trevliga stämningen bortprioriterade. Fyra unga uppsalastudenter dricker alkohol, diskuterar sex och utbyter erfarenheter. Ugglans bidrag gick i stora drag så här.

Han hade träffat en tjej på flera sommarläger med sin konfirmationsgrupp. Relationen hade nu utvecklats så långt så att de chattade på mIRC, det var som ni märker ett par år sedan. Nästa naturliga steg var att träffas på tu man hand. Hans insats bestod i att ta sig hem till henne i Stockholm. Sagt och gjort, en 18-årig Uggla sätter sig på tåget och anländer till den kungliga hufudstaden. Han mottas och belönas för sin ansträngning med hett sex hela natten lång, till och med så hett att hans händer handklovas fast i sänggaveln. Något han benämnde som mycket fördelaktigt. So far, so good. Trasslet börjar först när han vaknar morgonen efter. - Varför sitter han fortfarande fast i sängen? - Är tjejen på toa? - Varför kommer inte tjejen tillbaka? - Allvarligt, var är hon? Sådär låg han och funderade fram till sen eftermiddag då hon äntligen kom hem och släppte loss honom. Tro't eller ej, sensmoralen i berättelsen löd. Det jag lärde mig av allt det här var. Det går att vara kissnödig jättelänge utan att kissa på sig.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar