Efter att ha tagit mental helg redan på onsdagen blev Grävlingen överlycklig när fredagen äntligen kom så även hans vänner fick känna av friheten som helgen medför. Dagen inleddes med en frukost tillsammans med Ugglan på Ovfandahls hovfkonditori, följdes upp med en sushilunch tillsammans med Uggla, Räka och Katt. Efter en kort eftermiddag var det så dags att bege sig på "inflyttningsferre" hemma hos Bläckfisken. Några öl till middagen borde naturligtvis inte påverka resten av ens alkoholkonsumtion senare under kvällen. Så resonerade Bävern och Grävling innan de begav sig.
På festen befann sig förutom en hög av Grävlingens gamla klasskompisar en hel del sjuksköterskor (en och annan sjukskötare) och lite annat löst folk. CSN-fredag gjorde att det kändes klokt att vara ute i god tid när Värmlands nation var planen, så redan vid halvnio tog festen i lägenheten slut och flyttades med buss inåt stan, närmare bestämt just Värmlands.
Bäver hade som sig bör (eftersom att ölen innan inte räknas) satt i sig en vinflaska under festens sista halvtimme av principen att man inte slänger/lämnar sprit. Väl inne ansåg Grävling det rimligt att ta på sig Rävens roll som shot-hetsare och att en hallon-lakrits var på sin plats, Bäver lyckades inte säga emot. Något senare spenderade de båda gossarna kvalitetstid med Vargen som inte fanns på plats. Vad som sades svarar nog hon bäst på, antagligen ingenting av vikt då sms-konversationen avslutades med att Vargen "med kärlek" kallade duon för "fyllehundar".
Som så många gånger förr på Värmlands är det inte ens lönt att försöka redogöra för vad som hände och i vilken ordning det hände. Vad som däremot bör poängteras är Bäverns hastiga försvinnande från nationen. Tio minuters dans var allt han behövde innan han kände sig klar. Då hade han också hunnit slingras in i Bläckfiskens tentakler och hånglat i fem minuter. Adjöss med dem, och sen är det mest dimmigt resten av kvällen.
Att vakna bakfull är sällan roligt, det finns dock olika sätt att göra det på. T ex så kan man vakna på ett hårt stengolv, med skrynkliga händer och stel rygg eller så kan man vakna bredvid någon, svettig, smutsig och nöjd och/eller ångerfull.
Efter att ha våldtäcktsduschat med sällskap, psykiskt och fysiskt kraschat och blivit övertalad att återigen ge sig ut i natten bet Bäver ihop och mötte upp Grävling. Något slitna, fortfarande vackra, och i alla fall i Grävlinges fall sugna på nya äventyr, tog de sig upp till femte våningen i Pumans hus och den korridorsfest som utspelade sig där. Musiken i köket var öronbedövande och det var omöjligt att föra ett samtal med fler än två deltagare. Inte ens Mumintrollets gälla stämma överröstade ljudet. Efter att ha druckit ur hade festhumöret stigit och nu började jakten på mer öl på allvar. Dvs, Grävlingen och Bäver gick till Uplands och hade ett riktigt mysigt barhäng. Senare anslöt Puman och hennes kumpaner som senare skulle komma att spela en avgörande roll i nattens händelseförlopp.
Nollfyra på Norrlands är som alltid en labyrintlek som går ut på att den största tiden spenderas att leta efter folk. Så även nu. Den som Grävlingen hittade var Pumans gamla hyresvärd tillika korridorsgranne. Efter lite dans såg Grävlingens i sitt bytes ögon att hon var redo, han gjorde sitt move och blev belönad.
Senare efter att ha lockats med på efterfest, efter att ha spelat alert, efter att ha dansat på bordet, efter att ha önskat att det var han själv som låg utslagen på madrassen och lyckligt ovetandes om det som pågick runt omkring, så hamnade till slut Grävling framåt sextiden (och inte den bra sådana) inne på rummet ensam med bytet. Ensam sånär som på den fulla och dräggiga killen som klängt på Grävlingsbytet hela efterfesten som stack in huvudet och formulerade några osammanhängande meningar och sen konstaterade att han antagligen störde. Nu skulle det väl ändå äntligen ske. Det som Grävling väntat tålmodigt på i flera timmar. Icke-sa-Nicke, tji-fick-han eller No way José. Historien återupprepar sig. Grävlingen har i princip börjat "flå" sitt byte när hon kommer på/erinrar sig om/behagar att berätta att hon i princip har pojkvän (eller i alla fall "nånting/någon").
Vilka signaler är det Grävling skickar ut som gör att hönkön anser sig ha rätt att gång på gång locka med honom, låta honom tro att nu, nu djälvar och sen i sista sekunden dra till med något om nån annan? Är det en "klassisk" ursäkt när man vill dra sig ur sent? Grävling tror inte det. Oförmåga eller otur? Vem vet? Vem kan ge svar? Ja, Grävling är lite bitter, han förtjänar bättre än så här.
Bäst-på-fest inflyttnignsferre: Herr Bäver och vinet
Bäst-på-fest korridorsfest: Grabben som däckade mitt i festen med skor på fötterna
Var inte för bitter herr grävling, fröken majsnok har tidigare genomlidit samma öde.. 3 ggr.. 3 ggr i rad för att vara exakt!! Du behöver inte vara ledsen, du är fin som du är :) och plötsligt händer det :D
SvaraRadera